.

det blev aldrig vinterjacka det blev karantän, jag har inte varit utanför lägenheten på flera dagar det gör ont i hela kroppen jag orkar laga mat men är trött i flera timmar efteråt och jag orkar orkar orkar inte vara sjuk, mannen också hemma men vi är för sjuka för att njuta av tiden för sjuka för att göra och låta annat än host host och pust och stånk och stön och lite host host igen. trött, sliten, illamående i tillägg till allt det andra, imorgon är sista dagen sista chansen att vila hinna bli frisk helst pigg then back to work (& jag vill inte vill inte vill inte)

och på torsdag åker han, packar in sitt liv i en bil och till ett hus han inte sett 40 mil bort, det känns inte sentimentalt för jag vet att vi ses. stavanger, sen. med vännerna och havet. det är bara det att det blir en ohund mindre i oslo.. vänjer mig i en stad som är föränderlig, det är jag som borde lära mig inte ni

fast, ett plus, jag har inte rökt på flera dagar och tanken på en cigarett får mig att vilja spy. så. progress, på någon punkt ändå *keeping up the spirit heh*