lyssnar på gamla jazzdamer nu, med solsting och illamående efter för många timmar i solen och för lite mat, som det brukar bli, när huvudet är ockuperat av annat. vet inte riktigt hur jag hamnade här igen, i förvirringen, jag som var så säker en stund. säker, på osäker grund, kanske. och dig, som jag behöver så nära nära nära just nu, stöter jag ifrån mig utan att kunna hindra mig själv. men jag har sett jesus, i kupabarken, han var en tjackis i slitet basketlinne, men han var jesus. han sa det. och vem ska säga emot.
(& du, jag ser, jag gör ju det, jag ser hur du försöker, är den sötefinebäste jag älskar, men backar, jag måste sluta backa när jag vill fram)
(& du, jag ser, jag gör ju det, jag ser hur du försöker, är den sötefinebäste jag älskar, men backar, jag måste sluta backa när jag vill fram)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar