HOME (BITTER)SWEET HOME

västerås, åkte på morgonen, bestämde oss kvällen innan, me and my boys. spontanvisiterna blir alltid de bästa, anlände till strålande sol och 32 grader, möttes av fint sällskap och kall öl i vasaparken. hemma hemma. somnade under ett lite för varmt täcke, bredvid det mänskliga elementet linn. de första två dagarna med min sen hans familj, resten av helgen i slow mode, med de bästa av de bästa, små barn som inte är så små längre och knytt i magar som inte hunnit bli större än ärtor, pirret i magen när jag såg min man efter några dagar ifrån varandra, tillsammans igen, vandrades på gatorna där allt började, natten som kom. the morning after, allt vi stod och sa, hur jag grät men inte av ilska, utan insikt. du ser saker inte ens jag ser i mig, om jag såg mig ur dina ögon kanske jag skulle förstå, tycka om, älska? den frida du ser. den som andra aldrig kunde älska, utan att utnyttja, göra illa. ärr som inte syns många år senare men som känns i hjärtat, ärr du tar bort ett i taget med din kärlek, du läker mig och mina småsår. hemstaden är min men glider mig ur händerna, eller så är det jag som glider bort från staden. men min trygghet i människorna där tar mig alltid dit. nu är vi tillbaka, oslow i oslo, mitt hem, min säng, mina sambos. andas ut.