.

västerås igen, inte av någon annan anledning än att se de ansikten som, blodsband eller inte, ligger närmast hjärtat. de som alltid, oavsett vad, kommer räknas. i'm always coming back home to you. kaffe med min henna, tid med bästefamiljen, lisa ekdahl på sigurdsgatan, sjöng på broder daniel med en sjuttonåring punkartjej som senare kallade mig brat, fylla inne på taj mahal och knytnäven i fickan, istället för bråk fick jag sällskap hela vägen hem av gamla grannen. lasagne med sojafärs och spenat står i ugnen, i eftermiddag får jag klappa bebismage och umgås med knyttets fina föräldrar, nu ska jag spela memory med världens bästa systerdotter och hennes bästa vän. all oro har runnit av mig, distansen gör en höna av en fjäder. imorgon åker jag, det låter fel men jag längtar redan hem. en helg är aldrig nog, gör mig mer frustrerad än tillfredsställd, som att vara svältande och bara få smulorna någon annan tappat på marken. hinner inte, hinner inte, hinner inte. men, nästa månad igen, min tuss blir ett år och barnkalas och liten present och jag ser fram emot. men nu, nu ska jag ta med mitt vin gå till en vän kanske bill&bob ikväll, man vet inte, man vet aldrig men bra blir det. sen hem hem hem hem, somna bredvid mannen i mitt liv

senare och jag har druckit öl på gamla stammisstället, med evelina som är för stor för den här staden. du anar inte hur jag hoppas hoppas hoppas att dina planer blir till liv, jag vill ha dig i mitt oslo, själviskt kanske men din närvaro skulle framkalla ganska många fler leenden på mina läppar, får mig att skratta när skrattet ligger oändligt långt bort i min verklighet. tack tack tack, och du, kom. jag sparar en plats åt dig.