.

blir knäpp, faktiskt, lite, har inte lust att ha kvar den här bloggen men skriver ändå för inte fan har jag en vettigare sysselsättning. än. promenad med h idag, prat om allt och ingenting, eller egentligen om de två stora prioriteringarna. bara det att jag är så trött så trött så trött på att man aldrig får vara riktigt glad, omgiven bland människor jag tycker om sen gnäll för att jag aldrig får min ensamtid, skulle kunna ta med dig till en öde ö och leva forever and ever, samtidigt som jag tvivlar, undrar om du skulle må bättre utan mig. alla svar är mina om jag bara vågar erkänna det, vet så väl åt vilket håll vi vill, men livet vill inte riktigt samma. jazztobak, storkok och isolering i kollektiv, blir tjock och umgås med samma gäng hela tiden. min andra oslovinter utvecklar sig ungefär som den första, det är skrämmande att stå på noll. igen. att allt är sig likt. igen. kärlek eller rädsla kärlek eller rädsla kärlek eller rädsla, dom enda känslorna som finns, som styr en, på riktigt. allt är löjligt enkelt, egentligen, allt utom jag haha