bussresa på mitt älskade e18 från vinterland till vinterland, 04:50 och framme i staden jag hatar men älskar ändå, leendet som möter mig innanför dörren, kramen och de finaste orden viskas rakt in i hjärtat, promenaden genom parken där bara marken under gräset minns allt som hänt, alkoholen som hällts, känslor som har tänts och sedan släckts igen. & minnen minnen minnen alla gator vi gjorde till våra, husen jag somnat i, hånglat i, bråkat i, älskat och hatat i. går vidare nu, lämnar saker bakom mig, håller fast vid de finaste orden;
någon. tror. på. mig.
(tack)
men,
staden. äter. mig.
någon. tror. på. mig.
(tack)
men,
staden. äter. mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar